Söndag: Snart vaknar jag och allt var en dröm

Som jag har slitit, jobbat och varit dålig på att sommarpausa. Nu är äntligen det jag strävat efter mitt!
Allt du gör har ett pris, men till slut kommer vinsten för utläggen tillbaka som ett sött rosa kuvert på posten. I fredags när jag kom hem låg det i brevlådan. Eller nästan....
Jag har ju varit iväg på en massa intervjuer hela våren, sökt jobb som en illbatting och hållt tummarna blå för ett positivt besked. I fredags förmiddag stod ännu en intervju (nummer två på samma företag) på agendan. Det var en bra intervju, magtraktkänslan sa weei men jag vågar aldrig ta ut segrar i förskott. När klockan sedan slog 14:15 fick jag ett samtal på min mobil. Vet ni vet ni vet ni ?? Den 1:a september börjar jag min nya tjänst som redovisningskonsult på Öhrlings PWC. Gissa om hela jag är som en dansande liten flicka med rosa ballongkjol? Jag är galet överlycklig, fånigt leende och helt överumplad över all den medvind som följer mig just nu.
Har jobbat i 5 år för att komma dit jag är idag så det har lönat sig att jobba häcken av mig år ut och år in, sommar som vinter. Nu ska jag ha 7 veckors välförtjänt semester och njuta av livet innan jag kliver in på Öhrlings som en stolt medarbetare.

Firade nya jobbet med en fantastisk resa till Stockholm. Hammarby Sjöstad var min hemort för två dyng. Jag och två vänner shoppade, åt lyxiga sallader, drack rosévin och vitt vin med jordgubbar, strosade i Gamla stan och njöt av vår vackra huvudstad. Stockholm har sedan många år tillbaka en alldeles speciell plats i mitt hjärta och jag njuter varje gång jag återser staden. Nu är jag fylld av massor av energi!

Hoppas ni alla haft en toppenhelg!

Tisdag: Tjenare springskorna och skogsspåret - här kommer jag igen!

Efter att ha läst gårdagens inlägg började jag begrunda mina orsaker till att inte träna. Det främsta har ju naturligtvis varit infektionen, den uttjatade! men även bieffekten att hjärtat rusade och svetten forsade av knapp ansträngning alls i söndags. För att än en gång testa hur kroppen mår gav jag mig ut idag. I spåret. I skogen. I fullständig storm.



Fick bra feedback på förra inlägget av Puma och Sofy som jag definitivt ska ta med mig till nästa gång när det verkligen är motivationen och "livet kom emellan" som är orsakerna till att jag inte kan träna. Efter att ha läst Pumas inlägg om Blogger Ski Camp så skenade pulsen av välbehag och alla sinnen öppnade sig. Ett Boot Camp till. Wow! Och i snön, underbart! Tur att jag redan imorse packade träningsväskan med siktet inställt mot skogen och test av puls och benhinnor för efter att ha läst om ski campet så fanns det ingen återvändo. Kroppen skulle bara testas!



Har som bekant inte sprungit (joggat/löpt... det sistnämnda tycker jag får en konstig innebörd...) sen en månad tillbaka men med nya ilägg i skorna så har benhinnorna funkat bra på raska promenader. Åkte upp till liften vid Södra, parkade bilen och körde en kort uppvärmning med stretch för att få igång benen. Sen bar det av. Och som det bar av. Hade kanske inte tagit med i beräkningen att den del jag började med innehöll inte mindre än tre rejäla uppförsbackar så pulsen höjdes ganska så med en gång. Full fart framåt ändå bara och jag tog några enstaka kortare promenader för att känna efter i benen. Vände efter en kvart och sprang samma spår tillbaka fast denna gång lutade det självklart mer nedåt. Det blåste otroligt mycket i stan och på väg upp till foten av Södra men väl inne i skogen kändes inget av detta. Ren eufori!

Träning: Kort uppvärmning + 30 min löpning kuperad terräng 4,38 km + stretch

Sammanfattningvis kan jag säga att infektionen är borttagen med Kåvepenin (thank you God) och jag är tillbaka på banan!!

Måndag: Off

Jag reser mig snart ur kvicksanden och borstar bort smutsen från ryggen. Fick till en rask promenad med åskmoln och regntunga skyar hängande bakom nacken på mig, men det var inte med samma glädje som det brukar vara. Det är inte jul men jag kan ändå önska mig några saker:

* motivation. När jag vaknar imorgon vill jag hitta motivationen i träningsväskan, ta med den till jobbet och kunna ta den där efterlängtade löparrundan efter avslutad arbetsdag.
* ork. När jag vaknar imorgon vill jag vara pigg, utvilad och hungrig på träning.
* sol. När jag vaknar imorgon vill jag titta ut och se solen stråla på havet.
* När jag vaknar imorgon vill jag åter ingå i de tränade människornas klubb

Vart tog träningen vägen? Var det livet och dess små baksidor som kom emellan? Jag börjar tröttna på att livets krångligheter tränger sig emellan träningen och tar plats. Nu får det vara nog :)

Söndag: Midsommarhelgen

Idag söndag är fjärde dagen jag är ledig. Långlediget brukar normalt innebära träning och skön återhämtning. Den här helgen innebar bara återhämtning. Och sorg.
Vi firade midsommar hos vänner ute på landet med sill-lunch, midsommarregn, promenader, kvällsgrillning i solsken och sällskapsspel med revancher. Det var en jätteskön dag som övergick i natt och vi kom i säng alldeles för sent. Men är det midsommar så är det.
Igår satt vi på altanen och fick sånadär härliga skrattattacker så magen korvar sig inuti.
Kvällen spenderade jag på Filmstaden och avnjöt SATC. Jag grät, skrattade, njöt och trivdes i Carrie, Miranda, Charlotte och Samanthas sällskap. Det var verkligen som ett enda långt Sex and the City-avsnitt. Fast mycket mycket bättre!
Efter bion grät jag en skvätt. Imorse likaså. Rufus har lämnat oss nu. Pelles föräldrar kom hem från Mallorca sent igår och sov över här, sen åkte de vid ett tiden idag och då öppnades tårkanalerna än en gång. Han har ju liksom blivit en del av vår vardag på sån kort tid, alltid en liten vovvsing som viftar på svansen eller slickar min hand när vi ligger i soffan. Han är en otroligt sällskaplig hund och vill helst ligga så nära att han nästan kan krypa in under skinnet på en. Han är bara 2 år och lite valpig med så när gladheten går överstyr nafsar han lite på en men det hoppas jag att de får bort. Rufus, vår Rufus! Det är tur att han inte finns så långt borta och att vi kommer att ses alldeles alldeles snart :)

Penicillinet gör att jag inte har någon ork för fem öre över till mer än promenader och cykelturer. Jag är back on track så snart hjärtat slutar göra dubbelvolter i bröstet på mig!

Hoppas ni har haft en skön midsommarhelg!

Torsdag: När vindarna vänder

Livet kom sannerligen emellan och det med besked.

Det har varit en tung vecka utan träning. Träningen som skänker livet glädje har uteblivit. Däremot har jag ersatt dem med promenader med en pigg liten hund för att skingra tankarna och kanalisera värken. Nu har penicillinet kickat in så sen igår klockan någonstans mellan två och fem så slutade tanden att bråka.

Vi hade gårdsfest på jobbet igår. Jag sov bort nästan hela min lediga dag idag. Vaknade halv nio av att Rufus ville ut och kissa så jag tog en sväng med honom, åt frukost och somnade om till tolv. Ännu en promenad men denna gången på en timma, sen in och somnade om. Hämtade hjärtat på jobbet och vi åkte ut på Öjestrands golfbana och gick nio hål.

Underbara vackra sommar!

Önskar alla en dundermysig MIDSOMMARAFTON!

Tisdag forts: Hög på piller

När ska det vända? Jag väntar fortfarande...
Efter ännu en sömnlös natt och värk i tanden ( se förra inlägget) har kroppen gått på sparlåga även idag. Jag har knaprat painkillers och varit till tandläkaren. Slutsatsen blev att jag har en infektion. Åtgärden blev spolning av området för att avlägsna var och sätta mig på en kur Kåvepenin. Så här är jag, hög på painkillers med en jävligt ond visdomstand och väntar ivrigt på att drogerna ska kicka in. Lill-tufsen ligger här bredvid och drömmer i soffan, tassarna springer och han smågläfser som om han jagar ekorrar - det hetaste bytet.

All träningsenergi har försvunnit och jag har en rejäl dipp. Vet med mig att så fort jag har en normalt fungerande käke kommer jag att ge mig ut på svett-jakt igen. Innan dess fortsätter jag att äta middagar i 30-40 minuter och tugga på en sida. Den här jakten på den onda tanden håller mig nog sömnlös ännu en natt...

Tisdag: Visdomständer gör oss visa?

Det är ingen fart på mig alls. För lite sömn i helgen drog musten ur energin. Toppa det med en visdomstand som bedövar hela höger käke och gör det omöjligt att tugga mat, hindrar mig från att sova min skönhetssömn och plågar mig allmänt så har ni där mitt allmäntillstånd just nu. Kände mig dödstrött igår efter endast 5+6 timmar sömn (lördag natt och söndag natt) men att sova är ju en omöjlighet när vissa värktabletter inte tar bort smärtan. Ipren är numer min bästa vän tills jag efter lunch besöker tandläkaren och förmodligen får penicillin utskrivet. Gnäll, gnäll, gnäll men ibland är det bara tungt! Sov bort planerade morgonträningen imorse men det var nog lika bra. Att lyfta tyngder är inte bra för käken när det gör ont bara av ansträningen att ta på sig en tröja :)

Vad är syftet med en visdomstand egentligen?

Söndag: Dag 21 Söderhamns skogar by night

Jag måste vara helt från vettet eller så är det bara någon indian som hoppat ur kanoten, för allt kan inte stämma i huvudet. Det jag genomförde igår var så tokigt att jag borde få en röd stämpel i pannan, men jag är SÅ stolt över det jag presterat.

Inatt när jag kom hem sa jag aldrig mer, imorse när jag gick uppför trappan och kände blåsan under foten sa jag aldrig mer, när jag fikade med mina vänner sa jag aldrig mer. När solen sken på baksidan vid middagen på eftermiddagen sa jag till mamma att jag gärna gör om det nästa år om det är fint väder. Om vi backar ett dygn så tar jag det från början:

Igår åkte jag ner till kära älskade Söderhamn för att hälsa på mamma&pappa samt genomföra etapp 3 av Söderhamnsklassikern, vilket innefattade en nattvandring på nätta 1,7 mil. När jag klev ur bilen öppnade sig himlen och det blev en knapp promenad med Rufus. Jag sov ett par timmar på eftermiddagen för att orka gå på natten, åt en stadig middag och såg Sverige förlora mot Spanien innan jag packade ryggsäcken med hundmat, vatten, varmt thé med honung, en leverpastejsmacka och en banan (bananen var allt jag åt...). Man vet aldrig vad kroppen kräver trots att det var nätta 1,7 mil. Gav mig iväg till SöderH där bussen som skulle ta oss halvvägs till Bollnäs stod. Fick en busschaufförs livshistoria berättad för mig och resan kunde starta. När vi kom till Bocksjön hade himlen åter öppnat sig (eller den hade rättare sagt aldrig stängt sig) så jag satte på mig en lång cape över mitt regnställ och min ryggsäck och började gå. Första kilometrarna gick bra, det var rätt ljust och mysigt i skogen.
Efter fyrtiominuter var jag blöt genom byxorna upp till höger knä.
Efter fyrtiofem minuter var jag blöt genom byxorna upp till bägge knäna.
Efter en timma hade jag fyrtio liter vatten i skorna.
Efter en timma och tio minuter började jag undra vad i hela friden jag gett mig in på.
Därefter tittade jag aldrig på klockan mer.

Jag gick på vilja. Försökte att hela tiden tänka "om bara några timmar kommer jag att säga: herregud jag klarade det". När jag gått halva vägen och korv/buljong/thé/saftdepån började närma sig återfick jag livsandarna och pinnade på ännu snabbare. Väl där hoppade Rufus som besatt när han såg de andra hundarna och alla människor han försökt ta rygg på under resans gång så det var stört omöjligt att få en korv, något att dricka eller få honom att sitta. Hade knappt om tålamod och energin var även den knapphändig så jag lät nog inte allt för trevlig mot vovven som bara vägrade lyda. Tack snälla Jörgen för korven! Delade med mig halva till lill-tussen och sen fortsatte vi.

Det var där och då jag bestämde mig för att simma Vansbro Tjejsim på allvar. Innan har det varit en tanke och anmälan har hängt i luften. När jag hade ca 4 km kvar av promenaden drog jag slutsatsen:
Kan jag gå med dyngsura brallor och genomvåta skor såhär länge, då kan jag simma i kallt och strömt vatten i en timma.

När jag återsåg SöderH (vi gick alltså från halvvägs till Bollnäs tillbaka till Söderhamn) var jag så överväldigad av lycka att det inte går att beskriva. Tack capen för jobbet du gjorde genom att hålla undan regnet och hålla överkroppen torr. Hellre en torr överkropp än en blöt överkropp!

Det tog totalt 3 timmar och 30 minuter att gå 1,7 mil.
3 timmar och 30 minuter av konstant väta från knäna och neråt.
Jag var stolt! och efter en varm dusch somnade jag sött i sängen.
Imorse hade jag endast en blåsa på hälen som fysiskt kroppsligt minne från nattvandringen. Sen att jag hade med mig 10 ton grus, ett par genomleriga gympaskor och nyduschade byxor är en annan femma...

Nu är jag anmäld till Vansbro Tjejsim. Provade en av de sju våtdräkter som hänger hemma hos mams&paps och den med korta ben och korta ärmar passade bäst så den får det bli. 12 juli gäller det. Herregud, nu är jag där igen. Ännu en indian som hoppat ur kanoten...

Fredag forts: Många bäckar små...

Minns ni det här inlägget? Det var inte så svårt att fylla listan "Mål" som jag trodde. Men fantastiska tjejer jag lärt känna genom bloggen finns det otroligt mycket inspiration att hämta och vips så hakade jag på Janes utmaning om Tjejklassikern. Jag är tydligen inte ensam :)






Den här veckan har jag:

• Anmält mig till Tjejvasan
• Anmält mig till Lidingö Tjejlopp
• Bestämt mig för att så sakteliga börja löpträna men i en liten skala och med otroligt mycket uppvärmning
• Bokat tågbiljett till Tjejmilen
• Fixat sängplats till Tjejvasan - det gäller att vara ute i god tid.

Det jag som bäst sitter och funderar över nu är om jag inte ska vara lite daredevil och anmäla mig till Vansbrosimmet också. Jag är ändå i Söderhamn på semester under den tiden och då har jag bra mycket närmare till Vansbro. Kanske till och med kan få med mig la famillia dit... Måste verkligen ta detta under beaktande under helgen och återkomma med definitivt besked på söndag. Men nog vore det en utmaning om något...?

Fredag: Dag 19 Ny älskling i huset

Nog är han lite eljest allt, vår lille Rufus. Men världens sötaste och mysigaste!

Gårdagen var annorlunda och mycket spännande, både för mig och för tussen. Vi började eftermiddagen med en skogspromenad
där han var mer vild än tam och ett flertal gånger försökte rycka kopplet ur handen på mig. Kanske inte var så smart att börja med ett långkoppel men han brukar dra mindre då var erfarenheten. Efter skogsprommen åt jag middag och tog med honom till Tessan och Ozzy. Ozzy är en liten dvärgpincher som vår Rufus tyckte var ett lätt byte. De stojade och hoppade, lekte och busade tills vi fick nog av morrande och skall så vi tog ut dem på en promenad. Jag hade nu bytt till ett kortare koppel men han drog lika mycket för det. Försökte med en massa medel få honom att förstå att det är jag som bestämmer. Tror det gick in till slut eller så berodde det på andra orsaker, för gårdagskvällens sista kiss-tur gick han nästan fot och imorse var det knappt han drog alls. Nog var han pigg och på upptäcksfärd som vanligt men jag kom inte hem med en vänsterarm längre än den högra.

Pelle har honom på jobbet idag så han slipper vara ensam, så jag hämtar honom där efter jobbet och tar ut honom på ännu en upptäcksfärd.

Fick en dos av härlig Sofia- energi här på morgonen. Tack för det!!!

Onsdag: Dag 17 It's a big day

Det händer mycket nu!

1. Morgontränade för första gången på en vecka.

Njöt av varje minut!
Imorse var jag stark, ja jädrars vad det slet i musklerna när jag var klar! Testade att omfördela träning av muskelgrupper och lägga på lite mer tyngder för att bli starkare. Kände mig lite pressad eftersom jag kom till gymmet något för sent tidsmässigt och hade brått till jobbet... Så kort men effektiv träning fick det bli:

Uppvärmning: 13.28 min motionscykel 7.2 km

Biceps skivstång: 2*12 15 kg

Biceps curls: 2*10 6 kg*2 fria vikter

Bröst liggande drag: 1*15 7,5 kg*2 , 1*15 10 kg*2

Bröstpress (maskin): 2*15 15 kg

Rygg/Low back (maskin): 2*15 30 kg

Total tränad tid: 45 min

2. Intervju
Gick galant! Träffade en personalutvecklare nu i steg ett och efter mötet fick jag information om att jag genast gick vidare till steg två då jag kommer att få göra ett personsanalystest och träffa kontorschefen. Spännande!

3. Anmäld till Tjejvasan och Lidingö Tjejlopp
(var lite väl optimistisk när jag skrev Lidingöloppet tidigare! Tack Jane för att du är uppmärksam :)

Har ju fått träna en del längdskidåkning i vinter inför etappen i Söderhamn som var tänkt att genomföras på just ett par längdskidor. Att det sedan blev snöbrist och långpromenad istället var inget jag kunde påverka men åka längdskidor kan jag i alla fall, så nu har jag ett toppenroligt mål att jobba inför. Lidingö Tjejlopp är jag lite nervig inför. Har ju som bekant fortfarande strul med benhinnor så både Tjejmilen och Lidingö Tjejlopp får jag nog springa på rent pin tji!

GREKLAND - SVERIGE 0 -2

Jag är sällan så patriotisk som när det är EM eller VM i fotboll. Med hjärtat i halsgropen och pulsen i 120 följer jag varje match, studerar spelarna och försöker på mitt eget amatörsmässiga vis analysera och tycka till om deras insatser.

Idag är jag EXTRA patriotisk då Petter Hansson gjorde

Sveriges andra mål. Petter som fostrats i samma fotbollsklubb som jag - lilla Stugsunds IK. Imorrn står det nog lovord om Söderhamns stolthet.

Tisdag forts: Fotboll

Har städat och fejat, kört sängkläder och nu ska de tumlas. Allt för en liten vovvsings skull!
Drar igång käket nu som avnjuts till fotbolls-EM. HEJJA SVERIGE!

Tisdag: Dag 15 Vinden har vänt

Vaknade helt prickfri... Korstion gör underverk för huden!
Löpning och gym står på dagens schema så då är det väl helt strålande att det
regnar ute så jag kan gästa Jocks igen?! Sov verkligen över morgonträningen idag och snoozade ända till 06.50 - klockan står ursprungligen på 05.45. Hoho, gissa om jag kommer att sätta snoozefunktionen ur funktion när vovven kommer!!!

Har ni förresten tänkt på hur otroligt gott det luktar ute när regnet faller? All grönska får ny energi och avger en gudomlig doft. Jag har stått på balkongen under fikarasten och njutit. Det luktar verkligen svensk sommar!

Måndag forts: Premiär videoblogg

Ibland får jag knäppa infall... Idag blev det premiär av videoblogg. Det sista som knappt är hörbart är ett mummel "You go girl" :)

Måndag: Dag 15 Hissa och dissa

Man får plagiera, kopiera och skriva av. Bara det inte kallas fusk!
Jag börjar dagens inlägg med att dissa. Varför då? Jo för att när jag gnällt av mig det jag behöver så kan jag sen vända det till något positivt. Det blir så negativt om jag gör tvärtom. Luddigt?

Dissa
1. Jag dissar det faktum att min hy i ansiktet inte verkar tåla parfymerad solkräm. Speciell stor diss eftersom jag pallade trycket hela förra sommaren och inte fick en minsta prick. Imorse när jag vaknade var ögonen rinniga/svullna/prickiga, läpparna tjocka fast på ett mindre smickrande sätt och halsen prickig. Tack och lov blir dagens allergiutblomning inte i närheten av hur jag såg ut för några år sen, så människor jag jobbar mer har knappt märkt av min allergi idag. Mer än att jag har sett konstant tårögd ut.
2. Jag dissar även vädret som återgått till det normala. Visste att termometern skulle säga ifrån och få ett tuppjuck...

Hissa
1. Mina vänner, mina älskade vänner. De som ger mig så otroligt med energi och vars sällskap jag njuter i varje minut. Helgen jag spenderade i Hälsingland var den bästa på länge. Vi åt gott, såg Växbo Linspinneri och kvarn, Vallsta marknad och Hälsinglands riviera. Jag har fått färg på nosen, på kroppen och att ansiktet blev lite prickigt svullet är ändå bara ett tecken på att jag har haft den stora möjligheten att vistas ute! Saknar redan Ida och hoppas att vi ses snart, men det blir inte förrän hon klämt ut en liten knodd... Så om en månad blir det ännu värre att lämna henne och lilla nytillskottet.
2. Jag är inte uträknad. Jag kommer att få ett jobb, så småningom. Det har alla chanser jag fått visat och nu kommer det två chanser till. Jag ska göra mitt absolut bästa och visa alla framfötter jag har (två). Det är dessutom chanser på två av de företag där jag i alla år som ekonom sagt att jag vill ha min framtid.

Som ni säkert förstår avstår jag helt från träning idag. Det viktigaste är att min hud blir slät och fin igen, speciellt eftersom jag ska visa mig från min bästa sida en av dagarna denna vecka. Kommer med andra ord inte röra mig ur soffan idag :)

Torsdag: Dag 11 Sand mellan tårna

Det är inte ofta jag får premiärgästa stranden såhär tidigt på sommaren. Idag kunde jag verkligen inte stanna kvar i stan så jag tog mitt pick och pack och åkte söderöver. Det visade sig vara ett smart val.

Är det inte typiskt att kroppen är så inställt på sin normala tid att man vaknar den tiden även när det är ledighet? Slog upp de blå 5.45 imorse men tvingade mig själv att sova några timmar till. 7.30 hade John Blund lämnat mig för den här gången, så jag åkte upp på Ryggis och provsprang. Tjena, efter milen igår skrek fötterna om nåd. Har två snygga blåsor på sidan/under hälarna som inte direkt gillade att ha skor på sig idag och springa barfota är inte något alternativ direkt. Det blev bara 2,1 km...

Njöt av morgonen, solen och en ledig helg. Packade picknick (hemmagjord rostbiff/fetaostsallad, skivad honungsmelon, vatten och festis) kylbagen jag köpt på ICA för 25 kr. Som hittat!

Svettig och dan parkerade jag bilen på Bergafjärdens parkering och gick genom skogen ner till stranden. Där låg jag från 11-15.30. Då sa min hud åt mig att åka hem. En rejält svettig bilresa senare (eftersom jag saknar AC får det bli KD) landade jag hemma.

Har försökt stänga ute värmen ur lägenheten men eftersom vi har 13 fönster på 76 kvadrat så är det något av en omöjlighet och det är nu lika varmt inne som ute, dvs. 27,5 grader. Jippie! :)

Tänker faktiskt trotsa blåsorna och ge mig ut på en kvällsprommis nu. Det blir ingen rask march utan mer "lufta huvudet/lungorna" och kyla kroppen... om det går.

Det har varit en fantastisk dag och trots att jag är rätt rastlös och sällskapssjuk av mig så lyckades jag slå ihjäl 4,5 timmar på stranden. Wehey för mig!

Uppdate 21:30

Jag blir skitnojjig när jag inte tränat som jag borde. Är jag konstig? Ångesten blir rätt påtaglig, så direkt efter ovanstående skrivna inlägg satte jag på mig cykelhjälmen (bara en promenad ner för trappan sa mig att en kvällsprommis inte var att föredra) och cyklade iväg. Ner till stan, via Granlo, Bergsåker, till Lillhällom och hem. 19,56 km på 1:10. Helt genomblöt i svett, inte bara av ansträngningen utan av det faktum att det är 25,8 grader varmt ute. På vägen hem trodde jag att jag skulle få lite hjälp av svalkande vindpustar. Jo tjena. Det var som att cykla i en bastu...

Men, det doftar syrén ute och jag blir glad i hela kroppen av sommarvärmen. Det behöver jag nog inte skriva numer... Dax för en dusch!

Onsdag: Dag 10

Idag är det hysteriskt varmt. Lägenheten kokar men det kan bero på att jag spelar Now you're gone och hoppar runt som en illbatting. Jag får verkligen inte nog.

Sov över morgonpromenaden imorse, trött var jag!!

Det har varit en sån vacker dag och gått i färgen turkost. Har jag någonsin berättat om min dragning till den turkosa färgen? Inte. Well, det blir en lång historia. Hur som haver finns det en viss anledning också och det är att mina ögon tar upp den färgen så bra. Fjantigt va? Men roligt :) Gud vad jag svamlar, måste vara värmen och glädjen på en och samma gång.

(vårt hus på bilden. Måste målas om...)

Jag bjöd in till sommarfika på jobbet idag, vattenmelon, ananas och galiamelon skurna i små klyftor samt jordgubbar och päron/vanilj/jordgubbsglass till. Det var många fina färger som blandades! När jag handlade fikat passade jag på att hämta ut mina inlägg, de passar mig jättebra. Testade dem direkt på eftermiddagen (efter fruktstunden) på friskvårdstimman. Det blev 10 km denna gång och endast i vackert hänförande skog. Södra berget här i Sundsvall är ett högt berg. Vi började vid foten av detta berg och besteg det, för att sedan ta oss ner på andra sidan igen. Med ord kan jag inte beskriva den känsla som gick genom kroppen när vi småsprang helsvettiga där i skogen men vackert som bara den var det! Nästa vecka gör vi om det men med en vovve framför oss som utforskar varje millimeter av ytan vi går på.

Imorrn är jag ledig. Behöver jag tala om hur skönt det ska bli?

Motion: 100 min powerwalk kuperad skogsterräng 10 km

Tisdag: Dag 9 Helt hysteriskt överlycklig

Ibland är jag så glad att jag säkerligen slår över till lite småpatetisk, men det bjuder jag på.
Det är något som väcks när solen skiner dagarna i ända, när fåglarna kvittrar, när himlen är blå, blommorna doftar och en svag vind smeker de bara benen. Jag är verkligen en sommarmänniska, ut i fingerspetsarna. Imorse blev det nästan fjantigt; klockan ringde 05.45, jag klev upp och drog på mig kläderna och tog min packade väska för att åka till gymmet. När jag låste dörren började velandet. Skulle jag ta en morgonpromenad i morgonsolen eller träna inomhus? Säkert 3 minuter avverkades till dessa tankar innan jag resolut åkte iväg. Varje sekund ska liksom avnjutas på något sätt...
Passet blev relativt kort, som vanligt på morgnarna, men ändå riktigt bra.

Uppvärmning: 10 min konditionscykel 6 km
Biceps: 3*10 15 kg skivstång, 1*10 6 kg fria vikter
Triceps: 2*20 10 kg skivstång, 1*10 6 kg hantel
Axlar: 3*10 10 kg skivstång
Bröst: 2*20 15 kg skivstång
Situps raka/sneda: 80 st
Magövning med pendlande ben och viktplatta: 20 st

Direkt efter jobbet hängde en kollega med hem så vi bytte snabbt om och tog en powerwalk i skogen. Så härligt!! 60 minuter och 6,2 km. Tycker den här dagen artade sig jättebra :)

Hoppas ni som inte tränar men ändå läser min blogg inte tar illa upp men jag har kommit till två små slutsatser nu när jag är så pass aktiv som jag ändå är:

1. De som inte tränar/motionerar missar något. De går miste om den där längtansfulla känslan innan, njutningsfulla känslan under och den euforiska känslan efter ett träningspass. När svetten sprutar som mest går kicken rätt upp i hjärnan. Är det som knark månne? (har ju aldrig testat själv)

2. Har även upptäckt att morgonträningen ger det där lilla extra, sätter touch på dagen liksom. Jag blir som en ny människa när jag får starta dagen med en adrenalinboost, pressa skiten ur musklerna och tömma kroppen på energi. På något sätt tömmer jag den för att sedan tillföra ny energi som räcker hela dagen, ja tills jag somnar i en liten hög på soffan mot kvällningen - men det är en skön bieffekt jag gärna tar!

Nu ska jag hämta en vän på tåget.

Desperate var förresten sjukt bra ikväll :)

Måndag: Uppföljning maj och små funderingar

Att vakna en sommarmorgon av fågelkvitter och sol som spelar på fönsterblecket är ljuvligt. Egentligen borde det inte vara något problem att en sån dag ta sig ur sängen, men imorse var det svårt. Därför snoozade jag (med dåligt samvete) över morgonträningen - till min egen fördel! Gymmet öppnade nämligen inte förrän 08:15 fick jag nyss veta.

Förstår ni vilken besvikelse det hade varit om jag pallrat mig upp och till gymmet för att mötas av en stängd dörr? Ibland lönar det sig att vara lat :) Jag var så tokigt trött att jag snoozade i 30 minuter imorse och fick sova lite extra. När jag väl tog mig ur sängen var det så vackert ute. Tänk om jag hade semester nu!!

Uppföljning maj: Maj slår träningsrekord. Vilken månad alltså! Inleddes med efterlängtade Blogger Boot Camp (the event of the year) och fortsatte med träning nästintill varje dag. Det mest revolutionerande som hände var att jag bytte gym och lyckades genomföra Vårruset utan trotsande benhinnor. Kan med glädje säga att det känns i kropp och själ att jag tränat så mycket som jag gör och skillnaden i energi är stor.
Jag lyckades få ihop 32 träningstillfällen! Eftersom benen var sisådär i början av månaden så har de raska promenaderna fått vara alternativ som fettförbrännande konditionsträning. Har även börjat morgonträna vilket är ett utmärkt sätt att starta dagen på, för då har jag ju möjlighet att vara utomhus på eftermiddagen och slippa stänga in mig på ett gym!

Planering juni: Kommer i takt med benhinnornas läkning och de nya inläggen återuppta löpningen. Nu gäller det att jobba mot Tjejmilen, som för mig är ett stort mål då jag aldrig i hela mitt liv sprungit en mil. Löpning för mig har tidigare varit en jättetråkig form av träning men nu när den ligger mig varmt om hjärtat så är det ju kul att ha mål att se fram emot. Morgonträningen kommer jag definitivt att fortsätta med så långt det går för från och med nästa vecka blir vi med hund under en kortare period så morgnarna vigs åt raska promenader och hundrastning. Det kommer att bli otroligt mycket smygmotion när söta Rufus gör intåg i vårt liv.
Mitt 7-veckorsprogram fortsätter som planerat och en etapp av Söderhamnsklassikern ska avverkas: Mostigen. Mot nya mål i sommarvärmen!!

Söndag: Helgen som gått

Det blev en lång, mysig och fartfylld lördag. Är rätt trött men otroligt glad, har haft underbara människor omkring mig varje dag!
I fredags tog jag och hjärtat en promm när han slutat jobba, sen åt vi tacopaj och segade på här hemma. Skön början på helgen!

Startade lördagen med en powerwalk i morgonsolen, svettigt som attan men riktigt skönt. Klockan 13:50 satte jag mig på Lykkurs rygg och tillsammans med 7 andra tjejer begav jag mig ut i skogen på en långritt. Fick en rätt galen häst som hade många konstiga ryck för sig men det gick bra ändå. Njöt som bara den, det luktade underbart, solen värmde skönt och lyckan var total. Efter ridturen åkte vi ut till Camillas hus där vi grillade och drack en massa goda viner i solnedgången. Jag och Emilia sov över och dagen har spenderats i skuggan på Camillas altan. Weeiihoo, vad det har varit varmt alltså! Termometern gick upp till 30 grader och blomsprutan var ständigt närvarande!
Ikväll har vi haft besök av Sofia, Markus och lille Albert från Östersund. Vi åt grillat och surrade. Vilket trevligt sällskap till söndagsmiddagen alltså. Tiden bara flög iväg. Nu ska jag snusa kudde några timmar och förhoppningsvis vakna lite piggare! Helgens käk är omöjlig att såhär i efterhand stapla upp men jag har inte ätit överdrivet mycket onyttigt och jag har verkligen rört på mig. Imorrn när jag är pigg och fräsh ska jag följa upp maj månads mål och träning.

Sleep tight!