Vart tog vintern vägen?

Jag tappade den någonstans på vägen, måste ha råkat slängt den, är för slö för att leta reda på den men hoppas verkligen jag hittar den imorgon när jag städar handväskan. Jag pratar om motivationen, för den måste ligga här och skräpa på något ställe där den passar sämre. Varför? Tja, kan det vara för att det är första hästveckan på året direkt efter skön jul- och nyårsledighet då truten varit öppen som på en fågelunge och födan gått rätt ner i svalget? Kan det vara för att fröken Röd ivrigt står och knackar på dörren och vill hälsa på? Kan det bero på brist av något? Jag har många anledningar och orsaker att rada upp men faktumet kvarstår: motivationen har sprungit sin kos. Det blir inte bättre av att regnet står som spön i backen så skidspåren försvinner all världens väg!

Ica fick sig ett besök efter jobbet och jag bunkrade upp med röd och grön paprika, mjölk, fil, färsk kycklingfilé, buljong, frukt och andra nyttiga saker. Till middag åt vi laxfiléer fyllda med soltorkade tomater-pesto, flagad mandel, lite riven ost och finhackad chilifrukt, en hemmagjord basilika- och citronsås samt potatis.
Åh, det är så skönt när jag slutat jobbet på dagarna och vet att jag får åka hem och möta min underbara älskling. Ett typiskt scenario för oss är att vi äter middag jättelänge. Idag kom han hem strax innan sex och då satte vid oss vid bordet. När han började plocka undan var klockan nästan sju och vi hade verkligen surrat bort en timma bara sådär. Den bästa tiden är ju precis där vid middagsbordet där vi sammanfattar dagen, planerar framtiden och bara får prata av sig. Är det inte härligt så säg? :)


Jag litar på att smhi har rätt nu, för imorgon då jäklar ska skidorna i spåret och vrålköras framåt med full karriär. Eller? :) Ibland känner jag mig som Bambi på hal is, speciellt när balansen inte sitter som den ska.