Det är upp- och nervända världen här nu, har mycket att hålla i huvudet, förbereda och fixa inför. Tyvärr blir träningen lidande men på fredag ser det ut att finnas en lucka så då ska jag klämma in lite löpning är det tänkt!
När det är som mest att tänka på borde träningen vara ett skönt komplement där jag kan få frigöra tankar och rensa ur skallen. Men oftast blir jag mer stressad av att jag tar mig tid att göra något jag egentligen inte har tid med. Does that make sens to you at all? Hur som haver finns det inte tid till det just nu och jag orkar inte stressa upp mig så jag håller kroppen stilla och planerar istället. But hello lazy, jag längtar efter en tur på löpbandet nu!!!
Idag har magmusklerna än en gång fått jobba och skrattet for som en löpeld genom korridoren. Eftermiddagens fikaraster har en tendens att bli helt galet skrattfyllda och så även idag. Det går liksom inte att hålla sig. Det slutade med att jag stod dubbelvikt över en stol och bad om nåd, att få sluta skratta. Så ont hade jag i magen :)
Näe, nu måste jag verkligen fortsätta. Puh, det är mycket nu!
Håll tummarna för mig imorgon!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vet hur det känns! Jag tycker dock att tärningen får mig att känna mig mindre stressad, men det är ju olika!
Försök tänka så här, även om du inte hinner sticka ut...säg 1 timme, kör 20 minuter eller en halvtimme, det är i alla fall bättre än inget :-)
Ha det fint och hoppas benen blir bättre till löpturen på fredag!
Skicka en kommentar