Underligt egentligen hur jag fungerar. Om jag vet att jag ska springa ett milslopp så pallar jag det men om jag ställer in mig på att endast springa 5 kilometer så tar jag ut mig så mycket att jag nästan inte orkar en meter när de kilometrarna är sprungna. Jag kan liksom aldrig tänka: idag börjar jag springa 5 km så får vi se därefter...
Idag hade jag siktet inställt på 2 varv runt Ryggis. Jag började faktiskt med att springa vilse i ett spår jag sprungit många gånger förr. Knasigt! Därför blev uppvärmningen något längre än väntat men vad gör lite extra motion? Efter två varv och massa härlig skogsluft var jag dyngsur i svett och kände av i vaderna men hjärtat bultade lyckligt. Känner i hela kroppen hur sjukt otränad jag är just nu, helt off vad gäller löpning så det ska bli fantastiskt att komma tillbaka till njutningsfulla löp-pass flera gånger i veckan.
Efter passet kände jag mig seg och trött som en liten lopplort så nu ska jag krypa ner i soffan, läsa Mons Kallentofts Midvinterblod och dricka varmt té. Jag fryser något så ryyysligt om fossingarna!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar