Det är otroligt många tankar som virvlar omkring såhär dagen efter Tjejvasan 2009, mitt livs största prestation. Idag är glädjen över de 3 skidade milen total och jag kommer förmodligen att gå omkring med ett fånigt flin på läpparna imorgon.
Jag inser nu hur mycket jag utvecklas på dessa månader då skidträningen varit prio 1. För styvt en månad sen var jag och flera andra glada entusiaster i Åre på Blogger Ski Camp och då vågade jag knappt åka i nedförsbackarna. Jag klev ur spåret och plogade mig ner. Igår hade jag toppenglid på skidorna och körde störtlopp nerför backarna utan en tanke på vurpor eller rädsla. Jag har ju jobbat mycket med tekniken sista tiden och idag känns det av i bröst/triceps/biceps samt i ljumskarna - precis där det borde kännas. Min ländrygg blev lite småtrött där på slutet av loppet så jag ska definitivt låta den vila i veckan och vänta med ryggträning.
Att jag vid 13 km skylten lyckades tränga bort tankarna om blöta pjäxor, eventuella skavsår, tryck mot tårna/blånaglarna och det onda i ryggen var en prestation i sig. Det var som att vrida en knapp från on till off och fokusera på helt andra saker istället. Min kämparglöd igår var det som fick mig att fixa loppet tillsammans med en grym dagsform. Magen var bra för en gångs skull, kroppen kändes pigg och huvudet helt inställt på en fin upplevelse. Sen tror jag att det gjorde mycket att vi fick vallade skidor av en expert och privatchaufför till starten.
Helgen i helhet har varit grym och jag tackar Tessan för underbart sällskap och toppeninsats trots eventuell förkylning som motades bort med allvärldens medikamenter samt Anna-Sara och Andreas för allt de ställt upp med i helgen. Thanx!!!
Känslan efter loppet är naturligtvis total lycka men samtidigt är jag tom. Tjejvasan har varit ett mål att träna mot under så lång tid och nu är den etappen över. Tomheten övergår nog så snart jag lagt upp träningsschema inför barmarkssäsongen med fokus på löpning och cykling. Får kanta försäsongen med längdskidåkning så länge snön ligger vit, spinning och styreträning. Men ändå - hur suddar jag bort tomhetskänslan?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
ta en skön vila. sen laddar du om. sätter upp nya mål - och siktar högt. men njut först av din prestation! (och våga låt tomheten ta plats - men bara för en kort period)
Härligt, vad duktig du är!! Håller med sara; ta lite välförtjänt vila, fundera ut nya mål och ta dig sedan dit :)
Grattis! Bra jobbat! :)
Förstår vad du menar men nu är det väl bara att ladda om för nästa utmaning?!
Håller med Sara helt och fullt. Fira, njut och plocka fram hur nöjd du är, gå sedan över till att sikta högre! KUL utmaning, har läst om den i Em's blogg. Vilken ära att vi får sista vägningen i sthlm!
Kram
Skicka en kommentar