Vilken resa. Vilken underbar resa. Vi åkte som vilket vanligt svenskt par som helst och kom kanske hem som vilket svenskt par som helst, men lyckligare, kärare och gladare än någonsin. Min prins betyder verkligen precis allt för mig och han är det stora stora kärleken i mitt liv. Det är vi som ska leva vårt liv tillsammans, få ungar tillsammans och leva lyckliga i resten av våra liv. Det är vi det !
Jag älskade USA från första stund, man får liksom ta det för vad det är. Klimatet i öknen där vi bodde var ju helt fantastiskt, något jag mer än gärna hade här hemma istället för regn och dimma halva hösten. Lyxen att kunna kliva ut på altanen och mötas av den varma morgonsolen, känna gräset under fötterna och veta att en ny varm dag låg framför oss var så underbar!
Hal som vi bodde hos var vår privata guide och vi hann se massor under vår vistelse i Yuma. Vi var ner till Mexiko en sväng, åkte på en tur i öknen, tog en dagstrip till Borego Springs i Californien och naturligtvis shoppade vi en hel del! Köpcentret i Yuma var STORT som jag nämde tidigare och det fanns en uppsjö av butiker som jag botaniserade i. Konstaterade snabbt att ALLT är billigare i USA :) Därav anledningen till att vi kom hem med fler resväskor än vi åkte med !
Sista veckan tog vi Forrden och begav oss iväg på en lång roadtrip.
Första anhalt: Las Vegas. Stort, större, störst. Lot's of shopping, kläder från Calvin Klein, smink från Nordstrom/ID Bare Minerals och underkläder från Macy's. I love Vegas!
Andra anhalt: Zion Nationalpark. Höga berg, djupa dalar. Ett vackert landskap.
Tredje anhalt: Bryce Nationalpark. Förälskade mig i lilla Bryce så snart jag satte fötterna i byn. Bodde på ett skitmysigt nybyggt fjällhotell med utsikt över bergen. Nya berg, nya intryck.
Fjärde anhalt: Grand Canyon. Större än störst och kanske lite för opersonligt och för stor turistattraktion för min del men utsikten och vyn var ju obeskrivlig.
Femte anhalt: Hålan Flagstaff. Tutande tågtrafik genom hela stan var 7:e minut. Vem bor i den stan? Allvarligt?
Sjätte anhalt: Phoenix. Återsåg värmen igen om än för en liten stund bara. Checkade in på Hilton och spenderade sista natten med separationsångest från mys-semestern och från underbara Hal!
Det var många nya intryck och upplevelser på den här semestern. Mina tankar om USA stämde definitivt överens med verkligheten. I landet "over there" äter man syltmackor till frukost, handlar på stooora varuhus, åker gärna golfbil från parkeringen till själva varuhuset trots att det bara är ca 100 meter att gå som längst. Många har handikapp-parkeringspass utfärdade så de kan ställa sig så nära ingången som möjligt. Inne i varuhusen, tex Albertsons som är som ICA Maxi här, såg jag nästan ingen som stannade till vid grönsaks/fruktdisken. När jag däremot studerade människors kundvagnar (modell XXL) fanns det oftast 12-pack läsk, chips, kakor, godis osv. Något som också fascinerade mig var att ingen stad verkade ha en "main street" som här i Sverige, där man parkerar bilen och går i affärer längs med "gågatan". I USA tar man sig fram överallt med bil och det som kallas main street är i själva verket en helt vanlig gata där man åker kors och tvärs för att ta sig mellan butikerna. Det kryllar av Wallmart, snabbmatsrestauranger och stora grocerystores efter dessa gator. För att komma till shopping får man åka till så kallade "malls", stora stooora shoppingcenter där man även åker mellan de stora varuhusen med bil. Det är inte alls konstigt att människorna i USA är de fetaste i världen, de äter ju heelt galet åt fanders fel och orkar inte ens ta sig från bilen till varuhuset själv.
Det var många nya intryck och upplevelser på den här semestern. Mina tankar om USA stämde definitivt överens med verkligheten. I landet "over there" äter man syltmackor till frukost, handlar på stooora varuhus, åker gärna golfbil från parkeringen till själva varuhuset trots att det bara är ca 100 meter att gå som längst. Många har handikapp-parkeringspass utfärdade så de kan ställa sig så nära ingången som möjligt. Inne i varuhusen, tex Albertsons som är som ICA Maxi här, såg jag nästan ingen som stannade till vid grönsaks/fruktdisken. När jag däremot studerade människors kundvagnar (modell XXL) fanns det oftast 12-pack läsk, chips, kakor, godis osv. Något som också fascinerade mig var att ingen stad verkade ha en "main street" som här i Sverige, där man parkerar bilen och går i affärer längs med "gågatan". I USA tar man sig fram överallt med bil och det som kallas main street är i själva verket en helt vanlig gata där man åker kors och tvärs för att ta sig mellan butikerna. Det kryllar av Wallmart, snabbmatsrestauranger och stora grocerystores efter dessa gator. För att komma till shopping får man åka till så kallade "malls", stora stooora shoppingcenter där man även åker mellan de stora varuhusen med bil. Det är inte alls konstigt att människorna i USA är de fetaste i världen, de äter ju heelt galet åt fanders fel och orkar inte ens ta sig från bilen till varuhuset själv.
Efter tre veckor med strips och läsk till varje måltid (vattnet luktar och smakar klor), syltmackor och sötade flingor till varje frukost så längtade vi hem till vår husmanskost och härliga fiberhavregrynsgröt med äppelmos och knäckemacka med skinka. Vi njöt av att få krypa ner i vår egen säng och sova på våra egna kuddar. Borta bra men hemma bäst.
Nu när det gått några dagar och allt är hemma och bekant igen så börjar planerna om att åka igen nästa år att ta form....
Zion nationalpark
