Födelsedagshelg i fjällen

Jag bokade lägenheten redan innan USA-resan men det har inte varit mindre efterlängtat för det.... I torsdags gav vi oss av mot Vemdalsskalets härliga omgivningar och mötte upp mamma, pappa och lillebror. Hela fredagen ägnade vi oss åt att pumpa puder i backarna. M&p hade inte åkt på 11 år så både skidorna och backarna såg annorlunda ut än sist, men det gick jättebra för dem att åka ändå. Jag njöt av varenda sväng i backen och tyckte på något konstigt sätt att min teknik förbättrats sen förra året, trots att benstyrkan försämrats markant.

Även lördagen spenderades i backen. Blev först väckt med finsång och paket, sen frukost och paketöppning. Ny fin dator!!!! Efter många timmar i backarna åt vi lunch och firade med vin och jäger. Det värmde fint :) Åt riktig brakmiddag på min födelsedag och surrade till långt in på småtimmarna ( för att vara en fjällsemester alltså).

Hade gärna stannat fler dagar, för jag älskar verkligen att vara i fjällen! Att få spendera min dag med dem som står mig allra närmast betyder mest för mig och jag är så otroligt glad att jag har två fantastiskt fina familjer! Så var jag..... 30 då :)

Snart är jag..... 30 :)

Packad och klar, nästan. Några småsaker som ska stoppas ner i väskan, sen är vi ready to go! Imorrn styr vi bilen mot Vemdalsskalet för att fira min 30-årsdag i skidbacken med hela familjen. Åh, det kommer att bli så himla härligt!

I helgen blev jag grundlurad och överraskad och helt plötsligt befann jag mig på min egen överraskningsfest hemma hos mig själv. Vilken fest sen! Oj oj oj, det blir ett minne för livet. Tack alla mina fina vänner!

Apropå allergi...

http://mysite.verizon.net/ibtaxi2ice/index.html

Får lite perspektiv på livet när jag läser det här...

ÄNTLIGEN!!

Igår var en sån där dag då det kändes som ett straff att jobba inomhus. Missförstå mig rätt, jag älskar mitt jobb, men när det är -4, strålande sol och vindstilla då vill jag befinna mig någon annanstans än på ett kontor bland massa papper. I en skidbacke, i ett längdspår eller på en skoter... Jag valde därför att jobba in lunchen och åka hem innan solen hade gått ner, så jag kom mig ut på en härlig eftermiddagspromenad. Mina promenader har blivit heliga, det är på det sättet jag varvar ner och rensar bort tankar efter arbetsdagen. Nu när jag inte kan träna så är det viktigt med dessa promenader och jag njuter verkligen av dem!

Går man fort och ler hela tiden hinner ingen se hur ful man är :)

Idag insåg jag vilken tur det var att jag körde Tjejklassikern förra året och inte i år. Vilket antiklimax det hade blivit om jag anmält mig och betalat dyra pengar för delmål jag inte skulle kunna genomföra. Är verkligen tacksam att jag tog mig i kragen och gjorde det 2008/2009 så det blev av! En erfarenhet jag inte skulle vilja vara utan.

Överskriftens ÄNTLIGEN refererar till det brev jag fick hem idag där det står att jag har tid hos läkare på Hudmottagningen nästa torsdag. Inte en dag för sent! Jag ska be henne skriva ut den där fantastiskt bra salvan som tar bort eksemen på nolltid. Ja, alltså den salvan är ju en "bra/dålig" salva, för tar den bort eksem så snabbt så är den farligt stark och kanske inte så bra för huden, men vad är mina alternativ? Jag kan ju åtminstone smörja en gång i veckan så borde de hålla sig borta. Kanske kan dra igång med träning snart igen? JAAAA!!

Njuter

Idag har det varit en såndär riktig söndags-mysar-dag. Ni vet en sån där dag när man går omkring med ett fånigt leende på läpparna och ryser av välbehag. Pelle studsade in genom dörren strax efter ett. Då hade jag redan hunnit steka igenom gjutjärnspannan (den fina julklappen från farmor), tvättat sängkläder och storhandlat, så när han packat in sig tog vi en vinterpromenad i solen. Det bet friskt i kinderna och utsikten från Södra var vacker som en dag!
Fikade lite nyponsoppa och knäckisar när vi kom in, städade och poade. Lät en chili con carne stå och puttra i över en timma på spisen i gjutjärnspannan. Vilken grej. Jag har liksom aldrig riktigt fattat vitsen med gjutjärn förrän nu. Den är grym. Och...grym!

Pelle drog iväg och spelade lite squash lagom till söndagsfilmen. Då försvann mitt viloläge och nu funderar jag mest över om jag ska bussa till jobbet eller promma. Lutar åt det senare.

Och för er som undrar. Näe, allergi/eksemkarusellen har inte tagit slut än. Jag skulle hämta ut en salva i förra veckan som läkaren skrivit ut. Vad bra att han skrev ut en salva jag är allergisk mot. Eh, not. Å den där remissen vårdcentralen skrev för 3 månader sen har jag inte sett skymten av. Jo, det kom en bekräftelse på att jag fått en remiss och att det är 3 månaders vårdgaranti. Säkert... Så jag träningspausar ofrivilligt lite till, hoppas att längdskidåkning räknas som träning i liten omfattning och fortsätter med mina dagliga promenader, allsidiga kost och vitaminer för pigghetens skull. Man blir dödens så trött av att vara allergisk, så är det.

Min dator börjar så sakteliga lämna det här jordelivet, så några bilder jag inte bjuda på. Jag har önskat mig en fin ny liten laptop i 30-årspresent (johodå, den kära dagen stundar om inte allt för länge. Spännande att få ett nytt prefix) och då ska jag lägga in diverse bildredigeringsprogram så jag kan få till det här med överföringen från digitalkameran.

So long my friends!

2010 - förverkliga mina drömmar eller leva vidare i dem?

Äntligen nytt år!
Bort med det gamla, slitna, förgångna. In med det nya, rena och ouppfyllda.
2010 är så välkommet!!

En kortare sammanfattning av 2009 lyder:

* Slutförde tjejklassikern och lyckades pressa tiderna så jag kom under min
måltid på ALLA delmoment. Det var en stolt och lycklig Erika som cyklade i mål i Motala.
* Avnjöt massor av mil i längdskidspåret och tyckte själv att jag utvecklade en fin åkteknik som gjorde att jag kunde åka snabbare och på bättre tid än tidigare.
* Upplevde två HÄRLIGA BBC. Ett i Åre och ett i Stockholm. Det var i Åre jag la grunden till längdtekniken.
* Genomled en hemsk höst med allsidig allergi som kom anstormande från alla håll och kanter. Trodde väl aldrig att allergin skulle komma tillbaka med den kraften att den slog omkull mig. Jag var nästan i färd med att ligga kvar på backen och inte resa mig, men så insåg jag att det är inte likt mig. Så jag reste mig.
* Upplevde två riktigt fina resor. Den första till Kreta med bästa mamsen, en vecka med sol, bad, gott vin och god mat samt härliga promenader. Den andra tillsammans med min livskamrat till USA, tre veckor med så mycket upplevelser att jag fortfarande njuter av minnet.

2010 är året då jag fyller 30 (inte så himla många dagar kvar nu faktiskt).
2010 är året då jag återupptar längdskidåkningen, något otränad men med målet att bli tränad igen.
2010 är året då jag återtar greppet om min hälsa, mina lyxgoda vardagsmiddagar och min fritid.
2010 är året då jag fördjupar förhållandet till älskade Pelle ännu mer.
2010 är året då jag förverkligar några av mina största drömmar.

Detta betyder dock inte att jag slutar drömma... :)