torsdag 15 oktober 2009

Just what I need

...och just som jag skrev det blev jag påmind att jag snart kommer att "tvingas" vara engelskspråkig 24/7 i nästan tre veckor. Tre veckor mina vänner, jag som bara slänger mig med små engelska fraser hit och dit i vanliga fall. Hur ska det gå? Jag kommer inte ens att säga "kan du skicka smöret" till Pelle på frukosten utan även där ska jag hacka mig fram på knagglig engelska. Haha, det kommer att bli fruktansvärt roligt och svårt men jag kommer nog hem med en lite mer engelskbegåvning än jag besitter just nu!

Ikväll landade jag i Siwans mjuka soffa efter en stressig dag på jobbet. Läkarbesöket på vårdcentralen gick bra. Eller bra och bra, fort gick de då alla gånger! Läkaren stod upp under hela den minut som jag vistades i hans undersökningsrum. För jag kan knappast kalla det att han undersökte mig, nehej då. Han tittade på händerna, konstaterade att en remiss till Hud ska skrivas, att jag behövde få starka kortisonsalvor och att recept + remiss skulle skrivas i sekunden jag gick utanför dörren. Jag passade även på att få blåsa i en peffmätare så jag kunde få ny astmamedicin men stressade utandningen så jag vet inte alls om jag får rätt dosering på Symbicorten. Det återstår att se. Nu rullar åtminstone bollen, så vi får se vad som händer, om jag får en tid på Hud på den här sidan nyåret och vad som händer med kropp och själ i öknen.

Kvällen hos Siwan blev mysig som vanligt. Nästa träff hos Mima. I love my girls!

1 kommentar:

Sofy sa...

Åh jag lider med dig vännen, vad kämpigt med eksemen! Men du, gå nu till v-cenmtralen och KRÄV den där remissen utan omsvep, just med de fakta att du tidigare varit där och att du blivit behandlad med väl (?) goda resultat där!

Jag hejar på från avstånd. Och du!!! Ha det toppen nu i amerikat, du kommer vara grym på att fråga efter smöret!!!