fredag 14 augusti 2009

BLÄÄÄÄÄ

Utan omskrivningar så pendlar jag mellan hopp och förtvivlan. I flera veckor har jag verkligen försökt hålla humöret uppe, bortse
från uppkomna problem men när bägaren bara fylls på och till slut rinner över så är det svårt att samla kroppens beståndsdelar från
att explodera i ett känsloutbrott (puh, lång mening!). Igår briserade bomben och tårarna sprutade när jag vid läggdax fick smörja in varje
milimeter av händerna, försöka att inte skrika rakt ut när salvan trängde in i alla de små sår som skapar en krater av ondo på det på kroppen
allra bästa verktyg som används i alla moment som jag utför per dag. Handikappad är bara förnamnet hur jag känner mig när dessa skov kommer.
Jag har varit förskonad under en sån lång tid att det blir än värre nu när det är tillbaka. Längtar så efter älskade gymträningen men just för tillfället
är det ingen idé att planera in sådan aktivitet i kalendern då träningshandskar och svettigt gympass skulle kräva omedelbar skjuts till sjukhuset
och amputering av varje finger..
Som jag tidigare sagt så har ju löpträningen uteblivit pga alla problem jag haft i sommar med dessa ill-battingar. Några löp-pass har jag kunnat åstadkomma
men de är ju lätträknade. Svett och eksem är (för er som inte vet) det värsta som kan hända, salt i sår liksom...
Därför är det med skräckblandad förtjusning jag tänker på morgondagen. Där vid 22-snåret står jag i startfållan och ska känna mig taggad att springa en mil.
En mil otränad. En mil med massa kli och en eventuell regnskur på det så är lyckan gjord. Bitter? Näe, och jag borde verkligen inte ställa upp alla dessa problem
framför mig utan tänka "imorrn när jag vaknar kommer jag må såå bra och känna sån iver inför Midnattsloppet!". Tvyärr känner jag min kropp bättre än så, men ska
såklart göra allt som står i min makt att påverka (som att smörja smörja smörja och låta bli att klia).

Så för er som orkar läsa allt gnäll, för ja det är ett riktigt GNÄLLIGT inlägg - håll en tumme eller två för mig imorrn kväll när jag ska sätta kroppen på prov.
Och tro inte för en sekund att jag fortfarande tror på en måltid under 60 minuter....

tisdag 11 augusti 2009

Förlovade!

Ännu en förlovning inom kungafamiljen har tillkännagetts. Denna gång kändes presskonferensen mer uppsluppen, glad och det syntes hur lyckliga de är över att äntligen kunna visa sig offentligt och vara stolta över sin kärlek. Annonseringen av kronprinsessan Viktoria och Daniel Westlings förlovning och kommande bröllop var allt annat än uppsluppen och glad tyvärr.

Önskar Madeleine och Jonas all lycka! Kärlek är den allra bästa leken :)

(bild lånad av Expressen.se)

torsdag 6 augusti 2009

Life treats me good

Åh vilken kväll! En sån man kan leva på läänge!
Jag gjorde bort alla ärenden på Birsta. IKEA, H&M och ICA Maxi var knappast gjort i ett nafts men 2 timmar senare vad bilen full-lastad med "bra att ha-grejor" inför helgen och kommande...

Eftermiddagen/kvällen spenderades i ett vackert Edsgården, i solen på altanen med alla härliga vänner och massa god mat och massor av värme. Vi hade riktigt sånt där hederligt knytkalas och på middagstallriken låg således grillad kyckling, köttfärspaj, tomat/mozzarella/pestopaj, taboulleh, hummus, tre olika yoghurtsåser, sallad osv. När mättheten började infinna sig klättrade jag upp på den stora studsmattan och jobbade ner maten i magen. Tror jag spenderade drygt en halvtimma på den totalt ikväll. Vaaaarmt! och svettigt!! blev det. Jag vill ha en egen...

Morgondagen kräven fullt fokus från tidig morgon. Sen helg och mys med hjärtat. I love!

onsdag 5 augusti 2009

The history keeps repeaiting itself

Plan
Fredag: 6 km löpning landsväg
Söndag: 6 km löpning landsväg
Tisdag: 3-6 km tidstest


Genomfört
Fredag: Promenad. Dusch direkt efter för att slippa värsta allergiattacken. Inställt.
Söndag: Såriga fingrar. Inställt.
Tisdag: Knas överallt och uppgivenhet. Inställt.

Känsla
Uppgivenhet. Längtan. Irritation. Misströstan.

Idag har jag petat hål på x antal små vattenfyllda blåsor på fingrarna, smort mild kortison på läpparna och gjort allt för att inte slicka eller klia runt munnen. Kliat mig i armvecket och önskat livet ur illbattingarna. Ingen idé att gnälla över det men det är svårt att hålla modet och önskan om en bra tid uppe.

Nästa lördag står jag i startfållan på Midnattsloppet, o-löptränad men förväntansfull. Någon tid under 60 minuter är knappast att räkna med. Satsar allt, satsar hårt men förväntar mig ingen rekordtid. Önskar, hoppas och vill att jag ska vara i bra "illbatting-form". Allt under 1:11:45 (Lidingö Tjejlopp 2008) är bonus. Jag längtar. Men jag vill samtidigt hinna springa innan och känna formen. Känna drivet. Annars finns inget annat än att koppla in pannbenet från start.


Tills dess fördriver jag ledig tid med film. Mammut var annorlunda. Mammut var sorglig. Mammut var Lukas Moodysson fast bättre.


onsdag 29 juli 2009

Run baby run!

Om det var super-dunder-mega-kuren med kortison igen som gjorde susen eller om det var min egen envishet, det vet jag inte, men imorse när jag vaknade så kändes kroppen normal igen. Illbattingarna hade gjort reträtt och jag kunde glatt lägga ner ett stycke träningsbralla, ett linne och en sporttop i handväskan. Kände av benhinnorna ganska så på en gång... Konstigt med tanke på att jag sprungit flera rundor nu med varierande längd och underlag utan minsta känning. Jag tror banne mig att Sidsjön håller ett sämre underlag än jag nu är van vid. Ska testa Ryggis nästa vecka. I alla fulla fall så har jag bestämt mig att benhinnorna inte får sätta käppar i hjulet denna gång så planen är att härda dem på bästa sätt, variera längd på passen och inte hoppa över träningen när det ömmar utan istället ta ett kortare pass.

Idag fick det bli ett tempopass med tryck i benen. Normalt springer jag Sidsjörundan på en hastighet av 7-7:30. Idag låg jag på precis 6:00-tempo. Hur skönt är inte det?? De 3,1 km som rundan består av brukar i runda slängar ta mig 21-23 minuter att springa i lugnt tempo, idag var jag i mål på 18 minuter! Ha, där fick mitt självförtroende sig ett rejäl boost. Som jag nämnt tidigare så känns det i kroppen att jag har mindre att springa med och hjärtat pumpar på ett annat sätt. Benen känns riktigt pigga på alla pass så jag är riktigt nöjd med framstegen jag lyckats göra trots att jag inte har någon kontinuitet på löpningen.

Var på synkoll tidigare idag och där konstaterades att jag nu gått från -4 till -4,25. Jag är snart riktigt blind! Fick med mig 5 par endagslinser som jag ska testa och utvärdera till på måndag. Dessa linser släpper igenom mer syre och kan på så vis minska torrheten i mina ögon. De kan även korrigera det lilla brytningsfel jag har. Råkade däremot glömma att betala för mitt besök hos optikern! Pinsamt... Ringde nyss och bad om uppskov till nästa vecka då jag ska tillbaka på utvärderingsbesök :)

tisdag 28 juli 2009

Alltid är det några planer som grusas

Det blir inte roligare än man gör det till sägs det, men hur roligt är det egentligen att ligga på hela ryggen i soffan och vänta ut de små röda illbattingar till eksem som villigt intar både ögonlock, läppar och händer? Med alla medel som finns hemma har jag försökt kurera och smörja bort men inget sker. Efter alla dessa år med illbattingar har jag små knep att ta till men denna gång verkar det lönlöst. Misstänker att fukten och allt regnande utlöser detta. Jag som vill jaga minutrar och kilometertider i spåret får snällt stanna hemma. Alternativ träning? Jaaa ni, eftersom jag under ingasomhelst omständigheter kan utsätta kroppen för svett när jag är i detta tillstånd, ej heller ställa kroppen i en dusch, så finns det väl inte så mycket mer att göra än att vänta? Jag ska köra en dunder-kortison-kur inatt, smörja in händerna med det starkaste medikament jag kan hitta, sätta på mig de allra sexigaste bomullsvantarna och hoppas att jag blivit befriad när gryningen infinner sig. För imorrn mina damer (och herrar om det finns sådana läsare) har jag ju planerat in värsta sköna löp-passet vid Sidsjön. Träningsskorna, löparbrallorna, funktionstishan och sporttoppen ligger redo och vill inget annat än bli genomsura i svett. Är illbattingarna mindre röda och inte lika kliande så ger jag mig iväg. Hoppas även att självsprickan i höger långfinger läkt ihop, för att tvätta händerna mina vänner är knappast en fröjd. Tänk salt i sår, så känns det.

Och by the way - det här inlägget var inte tänkt som något gnäll. Mest bara att ventilera mina känslor.

måndag 20 juli 2009

Semestertider

Oj vad det gapar tomt bland mina inlägg på bloggen. Spenderar massor av tid med familjen i båten, på stranden, i löparspåret (men då är bara delar av familjen med), på promenadstigar, vid middagsbordet, i soffan, i bibblan läsandes en bok (den dagen jag skaffar hus ska jag också ha bibliotek) men det är kanske inte så värst socialt... Har nyss avslutat "Sommardöden" och gick direkt på "Höstoffer" av Mons Kallentoft. "Midvinterblod" ligger hemma och väntar på att bli läst, den bok som egentligen är först av alla i serien. Jag läser lite bakfram kan man säga.

Något som känns otroligt bra är att formen verkar vässad inför Midnattsloppet, att benhinnorna klarar asfaltslöpning till viss del och att hjärtat gillar att slå lite hårdare i uppförsbackarna. De 5 mjölkpaket jag lyckats springa bort känns i formen. Vet inte om andra tycker det syns, men jag ser det, känner det, märker det och det är väl det som räknas va? Hur jag själv mår? :)

En slutsats jag dragit efter alla löparrundor detta år är: det är som allra härligast att springa i regn eller precis efter en regnskur. Det är härlig luft, doftar gott och lagom temperatur.

tisdag 14 juli 2009

Massa finbesök

Igår hade jag och mamsen fullt upp att planera och förbereda svärföräldrarna och sambons syster med familjs ankomst. Svärisarna kom idag och syster med familj kommer imorrn. Vi gjorde inlagd strömming, Kristina Krusenbergs sill (!!), storhandlade, fixade efterrätt, lagade rabarberkräm osv. Mellan allt handlande, planerande och fixande hann jag sno åt mig lite tid för träning och konstaterade snabbt att jag är i fin form trots bortfall av träningsdagar. Sweet! I like!

Idag insåg vi att det såg snålt ut med frukt till den goda osten vi ska äta ikväll. Därför tog jag och mamma en promenad till ICA. Dit är det 5 km och hem lika långt så det blev 1 mils rask promenad. Nu när svärisarna anlände behövde Rufus (vovven) rastas så vi tog en skogspromenad och visade omgivningarna. Mina blåsor på hälen bättrades på och vi la 6 km till på dagens aktivitet. Underbart! Semester ger så mycket mer tid till träning och jag tok-gillar det !

måndag 13 juli 2009

Runners high

Känslan av att ha kilometer av löpning i benen är total. 3 veckor sen sist och hjärtat klappade i samma gamla invanda takt. Känslan av en lättare kropp som tog mig framåt var glädjande. Jag orkar mer, orkar hårdare, orkar längre. Ändå var dagens pass ett pulstest för att se hur mycket jag tappat på dessa veckor. Slutsats: inget. Snarare har jag byggt upp energi och ork, för jäklar vilket driv det var i stegen! Regnet öste ner när jag gav mig av och fortsatte forsa under löpturen men jag hade för mycket endorfiner för att störas av chippande skor, kladdigt underlag och en strid ström av vatten som rann ner från hjässan till linnet. Dessa intryck fick bara känslan av att vara oövervinnerlig att öka. Jag älskar dessa adrenalinkickar som löpningen ger.
De är... total!

Totalt träningstid: ca 25 min (har tyvärr ingen exakt tid, detta är mammas tidangivelse. Hon väntade hemma med lunchen i ugnen :)
Total sträcka: 4,1 km

Jag har mycket tryck kvar och många löprundor. Visst minns ni mitt träningsmål att komma i mål på Midnattsloppet på 60 minuter? :)

Fint sätt att starta första semesterdagen på!

torsdag 9 juli 2009

Doften av...

...semester ligger som en parfymdimma över lägenheten. Vi firade in "dagen innan vi går på semester" med Lax Chablis och kallt vitt vin. Det tyckte vi att vi var värda. Galet många övertidstimmar kan nu läggas på flexkontot så det är nog med gott samvete som jag knappar in "semester" som frånvarokod på datorn och stämplar ut mig.

Första anhalt på semesterschemat är den vackra hufvudstaden. Vi åker redan imorgon efter att lunchen placerats i magen och packningen i skuffen.

Pelle har köpt nya löpardojjor så nu får jag sällis i löparspåret på semestern. Gissa om jag längtar efter pulstoppar och mjölksyra i benen :)

måndag 6 juli 2009

....

Jag återkommer när schemat är mindre späckat, när semestern står för dörren och det finns hur mycket tid som helst att använda till träning, njutning och livskvalitet. Just nu simmar jag omkring i ett ändlöst ingenting och försöker jobba mig mot målet som känns rätt onåbart men som jag vet väntar runt hörnet på fredag. Tur att jag har mitt älskade finaste hjärtat så nära som får mig att må så bra som jag egentligen förtjänar. Han är den vackraste juvelen i mitt smyckesskrin.

söndag 5 juli 2009

Tränat på golfsving - check!
Kommit i mina gamla snygga ljusa slitna jeans - check!
Belöningsshoppat underkläder och smycken - check!
Luktat på nykläckt bebis - check!
Ätit mysmiddag med rött vin med älsklingen i solen på balkongen - check!
Sovit många timmar - check!

Helgen har gjort mig gott. Många timmars mys med hjärtat gör mig alltid gott.

Har ju bestämt mig för att återuppta golfen. Det var sisådär 5-6 år sen jag spelade sist. Sitter svingen och bollträffen fortfarande? Bevis nedan...