lördag 4 augusti 2007

Grusade förhoppningar

Plan 1: Träningsfri lördag
Plan 2: Träna ändå

Jag körde på plan 2, taggad till tänderna slängde jag på mig träningskläderna och kastade mig ut i spåret - motivationen på topp. Började jogga och vad hände? Benen svarade inte. Det hände absolut ingenting förutom att hjärtat slog dubbelvolter och bad mig sakta ner. Jag försökte, körde lite intervallträning med jogg varvat av powerwalk. Hjärtat var på väg att stanna och benen skrek efter vila. Motivationen tröt, svetten sprutade och kroppen sa totalt ifrån. Med inställningen att jogga/powerwalka minst 6,2 km blev det bara kattskit av alltihop. Jag for hem 3,1 km energilös mellanspring senare, besviken som bara den.

Förmodligen är kroppen/benen/hjärtat inte vana vid sådan typ av motionsform. Horisontalläget jag varvat med långpromenader har varit en bra kombination och nu när jag chockar hela systemet totalt då blir det kollaps efter för många kilometer i spåret. Jag bör inte vara besviken, snarare mer motiverad att köra igen till veckan. Jag behöver nog en träningsfri dag imorgon. Det tänker jag inte ens töja på. Visst, en långpromenad skadar absolut inte men jogga - no way. Det får bli måndagens aktivitet när benen är med på banan igen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

hejhej, ja du det där med tips.. det är så svårt! alla är så olika. Vissa människor funkar de ju kanon för att ha 1 ätardag i veckan, då man får äta godis/efterrätt eller vad det nu är! för mig funkar inte det.. jag är med socker som alkisar är med alkohol, kan inte ta lite. En nykter alkoholist kan inte ta 1 glas vin på helgen för då halkar de dit igen, så är jag med godis =( du måste känna efter själv, klarar du att hålla en dag i veckan är det ju kanoners!!

Anonym sa...

ja sådr kan det bli i kroppen precis när man ska komma igång! men det är bara att fortsätta och se till att lassa väl inför träningen! snart får du bättre kondis och då blir det mindre jobbigt!