torsdag 14 augusti 2008

Torsdag: Nothing more to say

Sorgearbete - pågår. Överdjävligheten fortsätter hålla ett fast grepp om livet, det jag inte trodde kunde hända hände och vi har än en gång fått bevisat för oss att det finns ingen Gud. Det finns ingen rättvisa, livet ska inte se ut såhär. Det är inte livets gång. Gårdagkvällen var en av de mest fruktansvärda jag genomlidit på länge, samtidigt som det var otroligt välbehövligt.

Städning av garderob - check. Kom hem imorse och tog direkt tag i garderoberna för att ha något att göra medan jag skingrade tankarna. Alla kläder som flyttats från garderob till byrå för att sedan flyttas längst bak i garderoben igen har nu städats ut liksom en massa skor.

Tvätta - check. Efter 4 ½ vecka i kappsäck var det dags att ta hand om tvätten. Rätt skönt när det är gjort.

Lämna in utsorterade kläder till insamling och kasta skräp/flaskor - check. Lika bra att få bort allt ur lägenheten så det inte här och samlar på sig damm...

Handla - check. Kylskåpet gapade tomt och behövde påfyllning så nu finns det Tropicana jos, ekologisk mellanmjölk till morgongröten, rotsaker, lax, pålägg, smör, creme fraiche, fetaost och grönsaker där. All frukt + avokadosarna hamnade på fruktfatet.

Underbara älsklingen hade storstädat lägenheten tills jag skulle komma hem. Han hade t.o.m städat en byrå vi har i hallen som stått där full i bråte. Nu är den nästintill tom (vad mycket skräp man kan samla på sig som inte används alltså!) så jag ska fylla på den med prylar som inte får plats i våra garderober/linneskåp. Behöver jag påpeka att vi har på tok för lite förvaring och samtidigt mycket saker vi inte använder som behöver sållas bort?

Nu står middag som nästa punkt på schemat. Det blev en effektiv dag det här, tack och lov!

2 kommentarer:

Sofy sa...

Sysselsättningens dimma. Borde också gen mig in i den, blev lite inspirerad. Vill dock inte ha någon drivkraft av ditt slag så blir det ogjort så blir det. Usch. Nu är det tungt. Du är en fin vän, en bra medmänniska. Livet är överdjävligt och vi kan inte göra något åt det, mer än att vara det bästa vi kan medan vi är. Gör det bästa du kan, med det du har, där du är, liksom. Varm kram tjejen

Sofy sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.