torsdag 11 september 2008

Torsdag: En sorgens dag

11/9 2001 - Terrordådet som skakade världen

11/9 2003 - Anna Lindh dör av skadorna mördaren åsamkat henne

11/9 2008 - Dödsannonsen publiceras i tidningen och själen fryser till is

Jag har stirrat på dödsannonsen flera gånger idag. Varje gång har en bit av hjärtat stelnat. Varje gång har jag blinkat bort tårarna. Ikväll kunde jag inte hålla dem tillbaka. Jag gråter över allt han inte får uppleva, allt vi inte kommer dela tillsammans. Jag gråter å hans familjs vägnar, jag gråter för min familjs vägnar. Jag gråter för att det är en överdjävlig situation vi har blivit satta i.
Men hur många tårar som än kommer och hur mycket hjärtat än värker, så finns sista bilden av honom kvar på näthinnan. Hur han log och ivrigt berättade om fotbollscupen han spelade några dagar innan vi sågs. Han var alltid så full av energi, så glad och så snäll. Det är jättejobbigt när hjärnan inte vill fatta att han är borta när hjärtat blöder.

Tvättade hjärnan ren från tankar på ett hårt och utpumpande spinningpass direkt efter jobbet. Blöt som bara den efteråt. Den som inte svettas tränar inte.

Måste dricka thé med citron och honung för att få bort den kliande känslan jag haft i lungorna hela dagen och den stickande känslan i halsen. Jag vill verkligen inte bli förkyld!

1 kommentar:

Löpning & Livet sa...

Värden är hård, livet är hårt.. Tur att träning kan göra så mycket för själen, både för stunden och på längre sikt.. Kram!