En skog i stan går inte att jämföra med skogen på landet. Luften är friskare, träden står tätare och snåren är snårigare. Vårbäckarna porlar högre och andningen känns lättare.
Ibland är det skönt att byta miljö och köra dagens aktivitet på okänd mark. Jag tröttnar rätt lätt på stans utbud av spår och snår och tycker att de efter ett tag inte ger lika mycket. När jag lärt känna underlaget så väl att jag vet nästa krön och nästa kurva blir det ointressant och träningen går enbart på vilja, inte på upplevelse. Därför bestämde vi oss för att prova ny miljö ikväll. I 70 minuter promenerade vi i svårt kuperad terräng. In i skogen bakom C:s hus typ 3 mil utanför stan, upp till en stor lägda vid ett tjärr, in bland tallar, granar och pollenstinna björkar knatade vi. Det var lerigt, fortfarande snårigt och började till slut likna en trollskog. Vårbäckar porlade och skogen var till slut så full av kvist och småträd att vi fick hoppa över bäckar för att ta oss vidare över ett kalhygge och ner för en lång stubbig uppkörd och lerig väg. När vi var tillbaka på gårdsplanen efter 70 minuter värkte det i både vader, lår och den pulserande känslan i benhinnorna bådar inte gott inför morgondagen. Inatt sover jag med zon gel och benvärmare som brukar lindra den värsta smärtan. Tror knappast jag kan genomföra det planerade löppasset imorgon men den som lever får se brukar det heta.
Framkommer det förresten i mina inlägg att jag börjar bli lagom less på benhinnorna nu?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är så himla härligt att vara ute i skogen! Det är det jag saknar mest från min hemstad. Inget går upp mot värmlands djupa skogar! :)
Stackars dig med benhinnorna! Du har kollat upp att du har rätt skor va? När jag får problem med dem brukar det vara för att jag inte har skor med tillräckligt mycket stöt i hålfoten, men det är ju bara jag det.
Hur som helst låter det fantastiskt härligt i skogen!
Skicka en kommentar