tisdag 16 oktober 2007

Vågen

Dax att bekänna färg. Jag har inte vägt mig på... tadaaaa.... 2 veckor.
Jag ställs nu inför ett dilemma eftersom kosthållningen varit sisådär under samma tidsperiod:
  • Väga mig trots att jag inte alls är missnöjd med utformningen på kroppen just nu. Jag tränar, det ger resultat och jag trivs som attan med hela mitt liv för tillfället. Detta kommer, i samma sekund som jag ställer mig på vågen och eventuellt får mig ett för högt resultat, att raseras och jag kommer återigen fokusera way to much på vågen, vikten och maten och bli hysterisk som jag alltid blir. Jag har alltid haft en tokig relation till mat och vill inte tillbaka till de tunga banorna.
  • Hoppa över att väga mig, leva i ovisshet och kanske till och med gå upp i vikt. Då kommer bakslaget den dagen jag väl ställer mig på den och får en chock (fast jag borde se i spegeln om det sker förändringar).

Så länge går jag på alternativ två då jag vet exakt hur jag kommer att reagera om jag har gått upp. Med tanke på att jag har kommit bra in i träningen som känns regelbunden bortsett från förra veckan (fast två gånger är bättre än ingen gång), att jag - peppar peppar - är ångestfri just nu och mår riktigt bra utan att en massa tankar vältrar och slänger sig över mig i tid och otid så är vågen inget alternativ. Jag märkte hur förändrad jag blev direkt jag pressade mig till att kapa några kilon från kroppen. Jag tar det steg för steg istället, låter träningen göra sitt och försöka dra ner på allt det osunda i alla fall på veckorna.
Till nästa vecka ska jag sätta upp ett konkret mål som inte är viktrelaterat. Tänker jag tokigt? Hur skulle ni ha gjort?

2 kommentarer:

Anonym sa...

men tanke på hur du känenr tycker jag du ska köra på alternativ 2! för du blir ju inte "tjockare" av att in väga dig, man går ju inte upp av det! bättre att behålla humöret! och om du mår bra och trivs med dig själv spelar ju inte nån siffra nån roll!! väg dig när du känenr dig mer redo istället!!

Anonym sa...

Jag förstår verkligen ditt dilemma, sitter i detsamma själv efter en halvvecka på konferens där det bara gick utför=) Jag har funderat och funderat och jag har egentligen gjort ett dåligt upplägg av min "viktnedgång" för egentligen handlar det inte om kilon utan hur kroppen ser ut. Ändå har jag satt målen vid en viss viktnedgågn så det blir lite dubbelt. Dock har jag bestämt att vikten ska kollas tills jag ligger på BMI under överviktig, annars tycker jag att det är hur man känner sig som är det viktiga!